Backens gård
Gården
Hästar
Katter
Fotogalleri
Resor & semestrar
Projekt
Djur vi haft
Länkar
Startsida
Gästbok
Blogg
   

Kattungar
Den 30 juni insåg vi plötsligt att lilla Fia var dräktig! Pyttekatten hade fått päronmage och större spenar, i princip över en natt, och vi var helt säkra på att magen inte berodde på mat eller mask. På måndagen kontaktade vi djurhemmet och räknade sedan ut att hon borde ha blivit parad när hon var på akuthemmet i Arvika. Där hade Fia och hennes mamma fått gå ut och in som de ville. Våra beräkningar stämde och fredagen den 14 juli vid åttatiden kröp Fia ner i bananlådan som vi hade bäddat åt henne. Vid nio kom den första ungen, som var vit- och svartfläckig. En liten stund senare hade två små kryp till fötts och och det är en vit med svarta fläckar (större svarta fält) och en grå-vit. Fia är en jätteduktig mamma, trots att hon knappt är mer än en unge själv, och tar hand om sina små barn. Enligt vår granne Karin så är den ena svart-vita en hane och de andra två ungarna honor. Återstår att se om det stämmer... Brorsan är inte så väldigt road, han håller sig mest utomhus.

Ungarna är nu döpta och heter Dots & Spots (fläckig hona, kallas Dottis), Kattis och Lillebror.

 
Den 14 juli fick Fia sina bebisar
16 juli, 2 dagar
Busbebisar!
25 juli,11 dagar gamla
KattisLillebror
Lillebror, Kattis, DottisDottis
Kattis, Dottis och LillebrorLillebror
Dottis

14 augusti, 1 månad. Nu är ungarna riktigt stora. Busar, hoppar och leker. Dottis har börjat äta mat och bajsat på lådan för första gången. Även de andra två kissar i lådan (och även utanför ibland...) Det är så söta att man nästan vill bo ute i sadelkammaren hos dom! Lillebror vill gärna att man tar upp honom, han som skrek värst av alla om man tog i honom förut!

LillebrorKattis
LillebrorKattis kliar sigKattis
6-7 veckor och riktiga busisar som far fram som stormvindar över golvet. "Buren" har utökats betydligt på grund av att gänget lärt sig klättra, hoppa och så vidare. De har blivit riktiga personligheter: Kattis ser ut som en liten boll med sin lurviga päls (semilånghårig enligt Linnea och Bella) och är rätt så kelig. Dottis vill inte så gärna komma upp till människorna, men verkar bli en riktig jaktkatt. Lillebror gillar däremot att gosa och står ofta och skriker för att få komma upp. Vi misstänker att ungarnas pappa kan vara Skogskatt med tanke på pälsen och de långa håren på öronen. Mamma Fia kastrerades den 23 augusti och fick stanna inne i fyra dagar. Första dagen hon fick gå ut kom hon in med en mus till ungarna som de glatt delade på! Gissa om vi blev förvånade! De hade ju bara ätit fast föda mindre än en vecka.
Kattis på pedistal
Lillebror på pedistal
Vid 11 veckor började ungarna att går ut små stunder, för att snart vara ute hela dagarna. Främsta anledningen var att vi inte kunde hålla dem instängda längre för att de klättrade ut. Fortfarande (30 oktober) håller vi dom inne på nätterna. Idag var de också och fick sin andra vaccination, och det var inte kul att åka bil. Lille "pipkissen" Lillebror var sååå ledsen. Fast sprutan märkte de inte ens att de fick... Nu verkar det mer eller mindre som att Fia inte vill ge di längre. Hon går undan, och fräser också åt dom ibland, när de blir för påflugna. Alla tre ungarna artar sig och verkar bli riktiga musjägare och det är ju inte helt fel där dom bor! De är tyvärr inte rädda för hästarna utan springer runt benen på dom och går fram till dom i hagarna. Det är väl inte direkt något intelligent beteende om man vill överleva och bli en vuxen katt...
Dottis och LillebrorDottisKattis i det gröna första gången Nästan lika stora som mamma! Dottis och Kattis gillar höet Närbild på Dottis Kattis busar i höet Lillebror ute bland tallbarren
Fia och Brorsan har bestämt att kattungarna ska bo kvar hos oss här på Backen. Och då får det väl bli så. Alltså har vi nu hädanefter 5 katter och köper flera kilo kattmat i veckan. Fast egentligen beror det nog på att inga hem dög, eftersom vi ville att de ska bo på landet, och så kunde ingen av oss bestämma vilken unge som skulle lämnas bort. Så nu är det snart kastrering av tre katter till som gäller.

I december 2006 är kattungarna ungefär lika stora som sin mamma. De blir bara goare för varje dag och är otroliga personligheter. Alla tre älskar att rulla runt i spånet i hästboxarna och Herbert har "hjälp" av minst tre katter varje morgon när han mockar. Dottis är galen i att krypa omkring i löshö och alla tre brukar sitta och pipa för att man ska lyfta upp dom till boxgallren där dom vill spatsera omkring. Sen lyckas dom vanligtvis hoppa ner i någon box som dom inte tar sig ut ur, så då sitter dom och piper igen... Lillebror blev kastrerad 4 december och den 4 januari är det dax för Kattis och Dottis också.

Den 4 februari åkte Dottis och Kattis till veterinären och blev kastrerade. Åka bur är inte kul och de var jätteledsna. Efteråt fick de bo inne i huset i fyra dagar. Gissa om de var nöjda! Ligga på mattan framför brasan eller på fönsterbrädan ovanför elementet säger väl ingen katt nej till? Bordet och skinnsoffan var också helt ok... Lillebror tyckte att det var orättvist, så han såg till att hamna i slagsmål. Vi trodde ögat var skadat så det blev akut veterinärbesök (på jourtid förståss). Lyckligtvis hade det klarat sig bra men benet hade fått ett fult bett. Alltså en tiodagars penicillinkur och ett par dagar inne i huset. Nu hade vi tre kattungar som pep och krafsade utanför vår sovrumsdörr på kvällen när vi skulle sova och mycket tidigt de dagar vi hade sovmorgon. Inte så populärt. För att göra en lång historia kort, så är alla pigga och krya nu och alla sår har läkt fint.